fredag 9 januari 2009

Mirakel

Nu när man varit mamma i över tre månader, o man sitter med Maximus i sin famn så kan jag inte annat än släppa mina tårar fria.Jag älskar honom så otroligt mycket.Och när han ger en ett riktigt STORT leende så fort man visar sig, så kan man inte annat än bara le o skratta.Han är helt underbar, han är mitt mirakel.Så otroligt underbar o goer.Och som nu när man mår som man gör(av olika anledningar), räcker det med att titta på honom,ta honom i min famn och bara hålla om honom, pussa på honom och man för en gångs skull känner sig älskad.

Imorgon fyller Doris år. Jo min lilla flicka växer.Hon fyller 2år imorgon,känns som det var igår man hämtade henne typ. Hon är också helt underbar.När hon är i min närhet så känner jag mig trygg,jag känner mig så säker.Inte ett dugg orolig.Hon ger mig en hel del goa goa skratt.

Nej nu ska jag ta mitt lilla mirakel o bara mysa.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja jag vet exakt hur du känner. Hampus är mitt mirakel. Älskar honom över allt annat. /Magdalena